.

Jag var igår på sjukhuset å hälsade på min gammel morbror som ligger inne då levern inte vill mer.....
Det var första gången på länge jag såg honom, han har varit som en extrapappa när ja va liten. Busat med mig å jagat mig med disktrasan.....he he. Men detta var inte kul att se, att se honom ligga där men slangar överallt å kateter å apparater. När vi kom dit höll dom på att byta på honom å det känns fruktansvärt..... Jag hade vid det tillståndet velat att någon bara drog ut pluggen, å det tror ja han också vill. Men man gör juh allt för att han skall finnas hos oss så länge det går. Är det någon livskvalite!??! Nej

Han sov så djupt när vi kom, men han vaknade å började prata lite med oss. Han tittade länge på mig å ja vet inte om han kommer ihåg mig, jag försökte med "du kommer vel ihåg mig, när du jagade mig med disktrasan!!" då skrattade han.... Han har alltid haft humor och har den fortfarande. Det gjorde mig glad att han fortfarande kan.

Skall dit på måndag igen, ja hoppas han klarar sig så länge, det är inte många dagar kvar...